skitsnack

Har nu varit hm nästan utan en dator den senaste tiden. ;0)
Den stationära behövde en ominstallation därför har jag nästan bara använt min minidator.. Och där är man inte så duktig på att blogga.

Recension - Völvans dotter av Saga Borg

Igår läste jag färdig denna bok. Och jag gillade den. =0) ;0)

Som jag tror att jag skrivit innan så har jag många gånger tittat på denna bok men inte fått för mig att köpa den än. Så det var ju mycket trevligt att få den av min numera inte så hemliga bokvän... ;0)

Völvans dotter är första boken i serien Jarastavens vandring, så nu är jag ju tvungen att köpa resten. 

Boken är en salig blandning av historisk kanske inte så korrekt fakta, fantasi och tantsnusk.. 
Den påminde en del om böckerna av Jean M. Auels och man kunde märka tydliga referenser till den. 

Hade väl själv nog velat se lite mer örtkunskap. Men det är för att jag är jag.. ;0)

Men man ska ta boken för vad den är. Då kommer man att gilla den. =0)



Siri är Völvans dotter. Det är folkvandringstid och olika folk och kulturer kämpar för överlevnad. Siris by är fredlig och hon har blivit upplärd i läkekonst och att tyda gudarnas tecken av sin mor. Det är en ära men också en farlig gåva att vara Völva. En Völva kan hota krigarnas makt och kullkasta männens ordning ...
Okända krigare attackerar Siris by och hon och andra unga kvinnor tas som krigsfångar. Bäckakorsets by behöver fler kvinnor och krigarna tvekar inte att röva bort dem från andra byar. Siri vet vad som väntar henne och de övriga kvinnorna. De kommer att tvingas dela bädd med byns krigare och kan inte göra något för att förhindra det. Må de alla hamna hos goda män, tänker Siri, när hon ser hur rädda hennes vänner är.
Själv måste hon dölja att hon har en Völvas kunskaper. En by kan bara ha en medicinkvinna - och Bäckakorsets by har redan en. Grina är både hövdingens kvinna och byns Völva. Hon bevakar sin position med alla medel och Siri väcker hennes hat från första stund. 

Recension - Vågorna av Virginia Woolf

Vågorna har liknats vid ett impressionistiskt måleri och en symfoni, men närmast kommer man nog om man liknar den vid ett stycke kammarmusik för sex stämmor. Det är kring Percival den starke och beundrade, tidigt bortgången och saknad av alla, som romanens sex gestalter grupperar sig. Där är drömmarnas Louis och Rhoda och Jinny som dansar fram under salongernas kristallkronor. Där är Susan den moderliga, Neville den intellektuelle, som evigt söker den motpart som kan ersätta Percival, och slutligen Bernhard, ständigt med alla sinnen öppna för nya berättelser. Vågorna ger sex porträtt med stark djupverkan i sin infattning av en enda dag, från gryning till begynnande natt. Som flera av Virginia Woolfs böcker utmärks Vågorna av en spröd, nervös sensibilitet och en säregen, utsökt stil med rik bildfantasi.
Boken är försedd med ett nyskrivet förord av Jenny Tunedal 

Har läst färdig boken för några dagar sedan, 
men jag  har gått och funderat på vad jag ska skriva om den... Men inte har jag kommit på det än. ;0)


Denna bok var underbart vacker... Men totalt förvirrande.  Man kan ju undra hur hon mådde när hon skrev denna. =0( 
Har läst lite annat av henne. Och de novellerna/böckerna har varit jättebra.
Jag säger inte att denna var bra... Bara fruktansvärt förvirrande. ;0)

fjärilspyssel

Är där någon som skulle tipsa om lite rolig fjärilspyssel. =0)

lite kvällspromenadbilder

mer fjärilar till folket

Kass bild, men wtf. ;0) Har blivit inspirerad lite olika ställen till den här. Ramen var redan målad och "tapetserad" sen många år tillbaka.. Där skulle vara några minibadankor jag har. Men jag fick inte riktigt till det.
Fjärilar är förstås riktigt  spetsade. ;0)