söndag 28 februari 2010

Kungens rosor Moa Martinson Recension

Kungens rosor Moa Martinson
Nu är det 1906. Mia ska stå på egna ben. Som barnpiga på en prästgård lär hon känna en nöd av annat slag än hon är van vid. I förtvivlan flyr hon från känslokylan och får jobb som brödskärerska på Norrköpingsutställningen. Där möter hon kärleken i den vackra uppasserskan Adas gestalt, innan hon tas om hand av Rurik, en berest gammal kypare som vill göra henne till revolutionär. Mia vill ha både bröd och rosor. Men verkligheten hinner som alltid före. Kungens rosor är sista delen i den självbiografiska Mia-trilogin. Föregående delar heter Mor gifter sig och Kyrkbröllop.
 Jag har bara tyvärr läst denna sista bok, vilket nog är mig typiskt. ;0) Hoppa in i en serie när det ska sluta.
Jag uppskattade boken mycket, både dess egen historia men även att det var en bit arbetarehistoria.

Inga kommentarer: